parthenogenes, en reproduktionsstrategi som involverar utveckling av en kvinnlig (sällan en manlig) könscell (sexcell) utan befruktning. Det förekommer vanligt bland lägre växter och ryggradslösa djur (särskilt hjuldjur, bladlöss, myror, getingar och bin) och sällan bland högre ryggradsdjur.
Förekommer partenogenes i växter?
Det förekommer naturligt i en mängd olika växt- och djurarter. I växter påträffas partenogenes vanligtvis i kombination med apomeios (utelämnandet av meios) och pseudogam eller autonom (med eller utan central cellbefruktning) endospermbildning, tillsammans känd som apomixis (klonal fröproduktion).
Var ingår partenogenes?
Parthenogenes förekommer naturligt i vissa växter, vissa ryggradslösa djurarter (inklusive nematoder, vissa tardigrader, vattenloppor, vissa skorpioner, bladlöss, vissa kvalster, vissa bin, vissa Phasmatodea och parasitgetingar) och några ryggradsdjur (som vissa fiskar, groddjur, reptiler och mycket sällan fåglar).
Varför sker partenogenes?
Parthenogenes är en adaptiv strategi för att säkerställa reproduktion av organismer när förhållandena inte är gynnsamma för sexuell reproduktion Asexuell reproduktion kan vara fördelaktigt för organismer som måste stanna i en viss miljö och i platser där det är ont om kompisar.
Vad är partenogenes med exempel?
Exempel på partenogenes. Partenogenes sker spontant i djurdjur, daphnia, nematoder, bladlöss, samt andra ryggradslösa djur och växter. Bland ryggradsdjur är fåglar, ormar, hajar och ödlor de enda arterna som kan föröka sig genom strikt partenogenes.