Dieten varierar med säsong och plats. På häckningsplatser livnär sig mycket på insekter, inklusive myggor, tranflugor, skalbaggar och andra. Vid kusten äter många olika små varelser som finns i tidvattenzonen, inklusive marina maskar, sniglar och andra mollusker, amfipoder amfipoder Holoplankton är organismer som är planktiska (de lever i vattenpelaren och kan inte simma mot en ström) under hela sin livscykel. … Exempel på holoplankton inkluderar vissa kiselalger, radiolarier, vissa dinoflagellater, foraminifer, amfipoder, krill, copepoder och salper, såväl som vissa gastropod blötdjursarter. https://en.wikipedia.org › wiki › Holoplankton
Holoplankton - Wikipedia
och andra kräftdjur, ibland små fiskar.
Är Dunlins allätare?
Dietuppfödning Den här arten är allätare under häckningssäsongen och konsumerar mestadels vuxna och larviga insekter (dipteranflugor, skalbaggar, torfflugor, getingar, sågflugor och majflugor) och även spindlar, kvalster, daggmaskar, sniglar, sniglar och växtmaterial (vanligtvis frön) (Cramp och Simmons 1977, del Hoyo et al. 1996).
Vad gör Dunlins?
Liksom andra små sandsnäppor äter Dunlin mestadels ryggradslösa djur som finns i lera, fin sand eller jord. De fodrar genom att plocka organismer de ser eller genom att sondera in i substratet med sina näbbar.
Var finns Dunlins?
Dunlins häckar i uppländerna i Skottland, Wales och England Största antalet kan hittas på de västra och norra öarna och Flow Country of Caithness och Sutherland i Skottland, i Pennines i England. De finns på alla brittiska flodmynningar med flest antal på vintern.
Vilka djur äter Dunlin?
Vad äter dem och hur undviker de att bli uppätna?
- kortstjärtad vessla (Mustela herminea)
- minst vesslor (Mustela nivalis)
- fjällrävar (Vulpes lagopus)
- isbjörnar (Ursus maritimus)
- parasitiska jaegers (Stercorarius parasiticus)
- långsvansjagare (Stercorarius longicaudus)
- pomarinjaegers (Stercorarius pomarinus)
